fredag 11 september 2009

Återställer balansen i modevärlden.

Jag hörde ryktas om att det blev ett värre ramaskri efter att en av de större modetidningarna i USA hade tagit med en bild på en normalviktig kvinna. Givetvis kunde jag inte bärga mig att se denna normalt byggda kvinna, för sådana ser man ju inte varenda gång man går genom stan. Ni kanske anar en smula ironi. Helt riktigt. Jag klickade ändå mig fram till denna bild som en av mina gamla klasskompisar hade länkat till på facebook. Bilden föreställde en blondin med lite ölmage och höfter byggda för barnafödande. Hur kan detta skapa så satans stora rubriker? Det finns miljoner sådana här kvinnor överallt!
Sanningen att säga föredrar jag kvinnor som har lite mindre hull än att magen ser ut som en halvtom potatissäck när de sitter ner, men det är inte det jag vill få fram. Visst att det fungerar att ta med en och annan modell som har ett bmi över 20, men det säljer inga tidningar. Om folk ville se normalt byggda människor skulle de inte köpa modetidningar. De kan heller inte skylla på att de vill se på kläderna, eftersom denna modell (Lizzie Miller tror jag hon hette) var helt naken. Folk köper dessa tidningar för att se smala människor. Annars vore det lika bra att ge sig ut i första bästa folkmassa med en digitalkamera och knäppa bilder av vem fan som helst.
Med detta sagt vill jag också understryka att jag inte alls ogillar kvinnor med lite kött på benen (tro mig, om min kära flickvän var så spinkig skulle jag bara vara rädd att bryta av henne), men jag ser inget fel i att modetidningarna har smala modeller. Det finns dessutom modetidningar för de som har lite mera kurvor, så problemet ligger inte i att modellerna är för smala, det ligger i att de som klagar uppenbarligen har för dålig självkänsla för att köpa rätt tidning.
I och för sig ser jag ingen mening i att köpa modetidningar alls. Är man modeintresserad finns nog allt man kan behöva på kläddesignersarnas hemsida. Vill man bara se höstmodet kan man läsa reklamen i busskurarna. Vill man bara titta på halvnakna kvinnor blir jag nog tvungen att referera tillbaka till internet. Vill man dock se vad folk faktiskt har på sig för kläder är det nog en god idé att ge sig ut till någonstans där det vistas mycket människor.
Sen finns ju de kloka människorna som sköter sig själv och skiter i andra. Som kan köpa sig en jacka bara för att den är helvetes skön och vindtät. Som kanske blankt skiter i om ett par skor är snygga så länge de är hållbara och sköna att gå i. Som inte läst aftonbladets modespecial om huvudbonader innan de slänger på sig något som håller håret på plats innan de går ut och röker i blåsten. Som byter jeans först när de börjat gå av i knävecken efter att ha använt dem i några år på raken. Därav går jag oftast klädd i min gamla flygarjacka från vietnamkriget (funkar finfint som vinterjacka med den fodringen), Svenska arméns vinterkängor (Varma, sköna och framför allt hållbara), Stråhatt eller bandana (beroende på om det är soligt eller molnigt) och ett par halvslitna jeans som inte kostar mer än 300 kr. Jag kanske inte ser riktigt klok ut, men jag är för modemedveten för att bry mig. Dessutom har jag upptäckt att om man ser ut som en idiot är det oftast ingen som ber en om hjälp med något. De förutsätter att man inte klarar av det. Vilket passar mig finfint, för då slipper jag en massa onödigt slit utan kan koncentrera mig på viktigare saker.
Det vill alltså säga att jag klär mig som jag gör av samma anledning att kvinnor färgar håret blont , sminkar upp sig och klär sig i små opraktiska klädesplagg. För att antas vara för dumma för att klara av något. För mig medför detta endast ett fåtal problem. Folk tycks tro att jag vet saker om motorer och andra mekaniska ting (vilket jag inte är helt bakom flötet på) och att folk inte vistas i min närhet när de försöker imponera på någon av högre samhällsklass (vilket jag fullständigt skiter i). Inte samma problem som hårdspacklade blondiner i kortkort i alla fall. De betalar för sin dumhet genom att varenda karl som är 18+ med slemmiga gener raggar på dem direkt de går ut genom dörren. Det kanske är en fördel om de faktiskt vill ta ihop det med en karl med bakåtslickat hår, mercedes, 2 cm okokt spaghetti innanför gylfen och en iq som bara räckte till att knäppa 3 av knapparna i skjortan. Nåja, är huvudet dumt får kroppen ligga.
Jag känner att jag glidit ifrån ämnet en liten bit men poängen med dagens inlägg, om det över huvud taget fanns någon, är att skita i vad ens omgivning tycker när man går till statoil iförd morgonrock, flipflops och cowboyhatt för att köpa mjölk en söndagkväll.

1 kommentar:

Anonym sa...

A men broder!