Då var det söndag igen. Inget av substans har förändrats på boendefronten. Inga nya erbjudanden. Mailar på allt som dyker upp på blocket, men ingen verkar nappa. Varför i helvete ska det vara så jävla svårt att få ta sig ifrån den här gudsförgätna hålan? Vill inget annat än att bara lämna den här skiten bakom mig och gå vidare men det är fruktansvärt svårt när man bor mitt uppe i det. Fan vad det ska bli skönt att få klippa alla kontakter, visa fingret och dra.
Utöver detta är allting som det brukar. Jag håller mig sysselsatt varje vaken timme så jag ska slippa sitta ensam med en miljon hjärnspöken. Det är relativt enkelt med tanke på de fullkomligt underbara vänner jag har. Det finns alltid någonstans att ta vägen, alltid något att göra. Förutom på söndagar.
Har tillbringat två kvällar i trevligt sällskap. Den första med en god vän från jobbet. Satt på förfest på Porsön och snackade lite dynga innan utgång. Kom hem vid fyrasnåret efter en lång och spännande bilfärd.
Igår blev det grillning, lite trubadixande och mycket roligt pratande bland trevliga människor. När sista vaggvisan spelats blev det en snabb sväng ner på heroes. Kul att knyta kontakter och att upprätthålla de befintliga.
Idag däremot är det lite av ett mörker. Alla verkar antingen för bakfulla, upptagna, fattiga eller lata för att göra något. Det kanske är dags att landa snart och ta itu med hjärnspökena. Sätta ett nackskott på dem en och en tills man inte känner sig så satans tung inombords så fort man ens riktar en tanke åt fel håll. Om jag bara tog mig härifrån så skulle allt lösas väldigt fort. Jag skulle inte behöva träffa någon som jag ens förknippar med mitt före detta liv. Jag vill vidare. Jag vill uppåt. Men jag har fortfarande en fotboja som kedjar mig fast vid ett sjunkande skepp.
Måste hitta något att göra...
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar